Forskare från CSMS har sedan 2011 medverkat i SOM-institutets nationella opinionsundersökning.
SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling. SOM-institutet har från starten haft fokus på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier. Den svenska befolkningens uppfattningar om försvars- och säkerhetspolitik undersöks och resultat publiceras i den årliga SOM-boken.
2012 När kriget kommit. Svenskarna och den nya försvarspolitiken. Om kriget kommer var ett informationshäfte till alla svenska hushåll om skyddsrum, stridsgas och annat som ett krig på svensk mark kunnat innebära. Nya utgåvor gavs kontinuerligt ut under det kalla kriget ända fram till 1983. Också telefonkatalogen innehöll Om kriget kommer-information fram till sent 1980-tal. Fast krigshotet nu avskrivits, så har kriget ändå kommit till Sverige, fast i annan gestalt...
2013 Efter Afghanistan? Försvaret, kriget och svenskarna. Det svenska försvarets hittills mest våldsamma uppdrag i modern tid, den NATO-ledda insatsen i Afghanistan, är inne på det officiella slutvarvet mot 2014. Sverige och andra västländer är i färd med att nedmontera och avveckla ISAF-insatsen, vars förhoppningar om snabb militär seger följd av uppbyggnad av demokrati och moderna institutioner har grusats...
2014 Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna. På långfredagsnatten den 29 mars 2013 övade ryska bombplan anfall mot mål i stockholmsregionen och södra Sverige utan att något svenskt jaktflyg gick upp för att möta dem. Uppmärksamheten efter Svenska Dagbladets rapportering om händelsen (Holmström, 2013) initierade en bredare debatt om det svenska försvaret, en debatt som engagerade även personer utanför bloggaren “Wisemans” försvarsintresserade läsekrets...
2015 Turbulenta tider - svenskarnas åsikter om försvaret, Ryssland, NATO och det svenska försvaret. Situationen i det nordiska närområdet har alltmer utvecklats till ett säkerhetsdi- lemma. Skall Rysslands offensiva agerande i Östersjöområdet betraktas som ett uttryck för expansionism eller omsorg om Rysslands egen säkerhet? Hur påverkar säkerhetsdilemmat opinionen i frågor kring Nato-medlemskap, oro för utvecklingen i omvärlden, förtroendet för det svenska försvaret samt inställningar till svenskt del- tagande i internationella militära insatser mot Islamiska staten/Daesh?...
2016 Försvaret på uppgång och IS som ond symbol.
2017 Tillbaka till framtiden? Svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och Nato. Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvars- politisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen...
2018 En ny gryning för försvaret? Svensk försvarspolitik i opinionsmässig medvind. Långtidstrenden med ett minskat förtroende bland svenskarna för försvaret är bruten. I 2017 års nationella SOM-undersökning noterar försvaret sin näst högsta förtroendebalans (andelen som uppger stort förtroende minus andelen som uppger ett litet förtroende) någonsin (+20) och över tre av fyra svenskar uppger att ett starkt svenskt försvar är viktigt...
2019 Försvaret och geopolitikens återkomst. Sverige har sedan några år lagt om försvarspolitiken radikalt utifrån en omvärdering av Rysslands intentioner och utveckling. Även globalt har konfliktperspektiv blivit mer framträdande, med försämrade relationer mellan USA och Kina som de mest avgörande. Geopolitikens återkomst paras med ett ökat fokus på det nationella och det territoriella.
2020 Svensk Försvarspolitik i ny terräng. Våren 2019 präglades den försvarspolitiska debatten av bred partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behövde ett kraftigt ekonomiskt tillskott. Men vilken betydelse har den försvarspolitiska debatten för väljarnas uppfattningar i försvars- och säkerhetspolitiska frågor? Innebar enigheten om höjda försvarsanslag att medborgarnas stöd för mer resurser till försvaret ökade?
2021 Det Kalla krigets återkomst. Svenskarnas stöd för ett starkt militärt försvar är fortsatt starkt liksom viljan att bibehålla eller höja nivån på försvarsutgifterna. Avseende ett svenskt Nato-medlemskap är opinionen fortsatt splittrad där väljarna i huvudsak intar samma ståndpunkt som sina respektive partier. Medborgarna anser en rad tänkbara uppgifter till försvaret vara viktiga, inklusive att bistå polisen i insatser mot grov kriminalitet.
2022 Hultqvistdoktrinens uppgång och fall? Resultaten från hösten 2021 visar på ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken, ibland benämnd ”Hultqvistdoktrinen”, med fokus på försvar av Sverige, värnplikt, upprustning och ett nära samarbete med Nato utan medlemskap. Svenskarnas förtroende för försvaret fortsätter en positiv långtidstrend, trots att en majoritet inte tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. En majoritet av svenskarna tror även att effekter av klimatförändringar ökar risken för konflikt mellan länder.
