20160604_joethu01_BALTOPS_19
Artiklar

Svensk säkerhet i krigets skugga: Nato, försvaret och stödet till Ukraina

Svensk säkerhet i krigets skugga: Nato, försvaret och stödet till Ukraina av Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld, Karl Ydén publicerad på Kungl Krigsvetenskapsakademiens hemsida den 9 juni 2023

Den försvarspolitiska debatten har under 2022 präglats av Rysslands krig mot Ukraina och en partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behöver ökade resurser. Svenskarnas stöd för ett militärt försvar är fortsatt starkt liksom viljan att bibehålla eller höja nivån på försvarsutgifterna. Däremot tror svenskarna inte att försvaret har förmåga att klara ett väpnat angrepp på Sverige. Rysslands invasion av Ukraina följdes av ett starkt ökat stöd för ett svenskt Nato-medlemskap. Svenskarnas förtroende för försvaret ökar till en ny rekordnivå och överlag visar resultaten på ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken.

I ett tal i december 2021 tillkännagav Putin att Ryssland betraktade såväl forna Sovjetrepubliker respektive Warszawapaktsländer samt Finland och Sverige som tillhörande en rysk intressesfär, vari ländernas säkerhetspolitik ska ta hänsyn till Moskvas önskningar. Det svensk-finska försvarssamarbetet där Nato-medlemsländer deltager i militärövningar, skulle upphöra, ansåg Putin (Dagens Nyheter, 2021).

Den europeiska säkerhetsordning som etablerats efter det Kalla krigets slut krossades kort därefter i grunden när Ryssland den 24 februari 2022 attackerade Ukraina. Efter ett misslyckat ryskt försök att med ett blixtangrepp inta Kiev/Kyiv samt områden i östra Ukraina, ändrade krigföringen karaktär. Strider på mestadels relativt korta avstånd ersattes till stor del av ett artillerikrig där Rysslands långt större vapenarsenal och längre räckvidd resulterade i stora ukrainska förluster. Men sedan främst USA började sända alltmer avancerade vapensystem så lyckades Ukraina att slå ut både ryska ammunitionsupplag, ledningscentraler samt artillerienheter och att återta vissa ockuperade landområden. Kriget har under vintern förts längs mer statiska frontlinjer, samtidigt som Ryssland har fortsatt att systematiskt beskjuta civila mål med missiler och drönare, bland annat för att försöka slå ut Ukrainas elförsörjning (New York Times, 2023).

Ukrainakriget har inneburit dramatiska konsekvenser för inriktningen av svensk säkerhetspolitik. Bara en dryg vecka innan det ryska angreppet förklarade Sveriges dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) att den svenska utrikespolitiska linjen låg fast, och att ”militär alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa” (Regeringens utrikesdeklaration, 16 februari 2022:1).

Resten av artikeln kan man läsa på Kungl Krigsvetenskapsakademiens hemsida: Svensk säkerhet i krigets skugga: Nato, försvaret och stödet till Ukraina

Nu är försvarspolitiken helt annorlunda inriktad än för 15–20 år sedan, och samsynen i försvarsfrågor mellan medborgare, politisk ledning och militär (Schiff, 2009) kan sägas vara betydligt större än under eran präglad av ”Afghanistandoktrinen”.

20160909_joethu01_NOCO16_33 Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten
downloadSJMS_logo_black_fulErgomas02_Things_logo_darkImage 3
Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Csms använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.